Kapitel 4 - Teori
2. Riskbedömning och hanteringsplaner
Cyberriskbedömning är en avgörande del av att upprätthålla cybersäkerheten på fartyg och hjälper till att identifiera, utvärdera och minska risker i samband med både IT- och OT-system ombord (International Maritime Organization, 2017). Denna process innebär att systematiskt utvärdera potentiella hot, sårbarheter, effekter och sannolikheter, och sedan fastställa lämpliga riskreducerande åtgärder. Riskbedömningen är inte en engångsföreteelse utan snarare en pågående process som behöver ses över regelbundet för att hålla jämna steg med nya hot och tekniker.
I detta sammanhang är en strukturerad strategi avgörande, bestående av fyra huvudfaser: förberedande bedömningsaktiviteter, fartygsbedömning, avrapportering och utvärdering samt tillverkarens avrapportering. Varje fas bygger på den föregående för att säkerställa en omfattande och effektiv riskbedömning. Dessutom kan riskbedömningar från tredje part ge specialiserad expertis och hjälpa organisationer att få en djupare förståelse för sin cybersäkerhetssituation.
Detta svar beskriver de viktigaste delarna som ingår i en riskbedömningsprocess, från inledande förberedelser till detaljerad rapportering och kontinuerligt samarbete med systemtillverkare. Det ger en färdplan för redare och operatörer för att skydda sina tillgångar och säkerställa motståndskraften hos sina cybersäkerhetssystem.
Riskbedömning: Förstå sambandet mellan påverkande faktorer
En omfattande riskbedömning börjar först efter att man utvärderat hot, sårbarheter, konsekvenser och sannolikhet. Det är en pågående process som bör ses över regelbundet för att hålla resultaten uppdaterade. Risken bestäms genom att multiplicera sannolikheten för en händelse med dess potentiella konsekvenser.
De fyra faserna av riskbedömning
Fas 1: Förberedande bedömningsaktiviteter
Riskbedömningar gäller både nya och befintliga fartyg, inklusive begagnade fartyg som tas in i flottan. Cyberriskbedömningar är komplexa och kan kräva hjälp från tredje part. Förberedande bedömningar inkluderar:
- Granska IT- och OT-systemdokumentation för att bedöma potentiell påverkan, till exempel med hjälp av CIA-modellen.
- Identifiera viktiga tillverkare av kritisk utrustning baserat på risk.
- Etablera relationer med cybersäkerhetskontakter hos dessa tillverkare.
- Granska fartygets underhålls- och supportdokumentation.
- Granskning av avtalsförpliktelser för IT/OT-underhåll.
Fas 2: Fartygsbedömning
Riskbedömningen utvärderar systematiskt systemets risker. Den beaktar hot, sårbarheter, sannolikhet och påverkan genom att analysera varje system individuellt. För noggrannhet är kunskap om systemfunktionalitet, dataflöden och anslutningar (både trådbundna och trådlösa) avgörande. Denna fas kan kräva input från olika företagspersonal, utrustningstillverkare och externa cybersäkerhetsexperter. Alla systemanslutningar, till exempel en delad nätverksskrivare, kan bli en sårbarhet. Riskbedömningar utförs för varje system men bör behandlas holistiskt, med hänsyn till sammankopplade system och kostnadseffektiviteten hos riskreducerande åtgärder. Bedömningen kan innebära att granska konfigurationen av all cyberinfrastruktur, inklusive brandväggar, routrar och annan säkerhetsteknik.
Fas 3: Avrapportering och rapportering
Det slutliga riskbedömningsdokumentet bör vara detaljerat och sammanhängande och dokumentera hur risker bedöms och minskas. Processen är iterativ, med olika riskreducerande åtgärder som utvärderas för att fastställa den optimala lösningen med avseende på lagkrav, riskaptit, genomförbarhet och kostnad. För bedömningar som utförs av tredje part innehåller rapporten vanligtvis:
- En sammanfattning av resultat, rekommendationer och fartygets säkerhetsprofil.
- Tekniska fynd, inklusive sårbarheter och deras potentiella effekter.
- En prioriterad åtgärdslista baserad på effektivitet, kostnad och tillämpbarhet.
- Kompletterande data med tekniska detaljer och resultat från penetrationstestning.
- Bilagor med en förteckning över aktiviteter och verktyg som använts under bedömningen.
Fas 4: Tillverkarens genomgång
När redaren har granskat och utvärderat resultaten kan eventuella kritiska problem vidarebefordras till systemtillverkare för åtgärdande. Detta samarbete hjälper till att identifiera lämpliga åtgärdsåtgärder och säkerställer en heltäckande lösning på eventuella sårbarheter.