Kapitel 8 - Teori
2. Autonoma processer och automatiseringsrisker
SS Ideal X var det allra första kommersiella containerfartyget. Hon konverterades från en oljetanker från andra världskriget till ett containerfartyg för Pan-Atlantic Steamship Company. Ideal X hade en lastkapacitet på 58 containrar. Hennes karriär inom sjölogistik tog slut 1965 när spjutspetsen för den nya sjötransporten skrotades.

Figur 19: SS Ideal X
(Bild: Malcolm McLean, Pan-Atlantic Steamship Company 26.4.1956)
Det är allmänt känt att containerindustrin har genomgått massiva metamorfoser sedan Ideal X:s dagar. Idag är det största containerfartyget MSC Irina. Med en skrovlängd på 399 meter och en bredd på 61,3 meter erbjuder hon en häpnadsväckande containerkapacitet på 24 346 TEU (transportekvivalenta enheter).

Figur 20: MSC Irina
(Bild: Orbits hub Technology Private Ltd., 2024)
Än idag förenar kravet på kommersialitet designtrösklarna och de operativa förväntningarna som satts för Ideal X och MSC Irina. Bristen på verifierade affärsmässiga exempel bakom den nya planen är det snabbaste sättet att avvisa den. Medan diskussionen kretsar kring möjligheten att ha autonoma farkoster, måste vi komma ihåg att människan landade månen på distans med olika kontroller av rymdfärden och landningsmodulen. Endast under en kort tid under den faktiska landningen på månen styrdes landningsmodulen helt lokalt av en pilot. Resten av flyguppdraget utfördes av en Apollo-styrdator. Styrdatorn hade gränssnitt för navigering och styrning av rymdfarkoster. Allt detta konstruerades, användes och validerades funktionellt 1966. Därför kan vi med fog säga att orsaken till avsaknaden av autonoma farkoster inte är bristen på teknik. För att fördjupa oss i logiken bakom ett kommersiellt fall av en autonom farkost måste vi bättre förstå de därmed sammanhängande riskerna.
Risk är sannolikhet multiplicerat med konsekvenser. Ju högre sannolikhet och ju allvarligare konsekvenserna är, desto högre är risken. Inom riskhantering är den grundläggande idén att minska sannolikheten eller att minska allvarlighetsgraden av konsekvenserna. Eller att minska båda, såklart. Risker förekommer i många olika former och kategorier. Nedan följer en lista över några av de allmänt kända riskerna inom sjöfartsindustrin.

Figur 21: Lista över allmänt erkända risker i maritima miljöer
(Lahtinen, 2025)
Att minska dessa risker kräver omfattande riskhanteringsstrategier, investeringar i teknik och regelbunden utbildning av personal. I listan ovan över risker nämns cybersäkerhet sist. Beroendet av IT-system för att hantera maritima processer har gjort nästan allt sårbart för cybersäkerhetsrisker. Fartygsmotorer är online för övervakning av tillståndet i realtid. Väderdata baseras på artificiell intelligens-förstärkta väderanalyser och insamlade erfarenheter från tidigare färdsträckor. Fartygsnavigationssystem uppdateras online och baseras enbart på digitalt skapade och presenterade användargränssnitt. Leveranskedjor övervakas och justeras i realtid med hjälp av optimeringsprogramvara och artificiell intelligens. Om vi skulle skada leveranskedjan inom sjöfarten verkar cybersäkerhet vara ett utmärkt alternativ, eftersom IT-systemen är engagerade i allt inom dagens moderna sjöfart. Viljan att skada är en viktig faktor i cybersäkerhetsriskhantering av uppenbara skäl.
Inom riskhantering har vi två uttryck: säkerhet och trygghet. Säkerhet och trygghet används ofta synonymt, men de hänvisar till olika begrepp, särskilt i sammanhang som sjöfartsnäringen. Det finns en tydlig skillnad mellan de två begreppen.
För det första avser säkerhet skydd av människor, egendom och miljö från oavsiktlig skada eller skador. Det fokuserar på att förebygga olyckor och minimera risker i samband med verksamheten. Det omfattar åtgärder som vidtas för att undvika olyckor, såsom utbildning, underhåll av utrustning, säkerhetsprotokoll och efterlevnad av hälso- och säkerhetsföreskrifter. Att säkerställa att flytvästar finns tillgängliga och är i gott skick, att genomföra regelbundna säkerhetsövningar och att implementera protokoll för att förhindra halk- och fallolyckor på ett fartyg.
För det andra innebär säkerhet att skydda människor, egendom och information från avsiktliga hot eller illvilliga handlingar. Den fokuserar på att förhindra avsiktlig skada, såsom stöld, sabotage eller terrorism. Den inkluderar åtgärder för att skydda mot kriminell verksamhet, obehörig åtkomst och andra hot som kan äventyra säkerheten eller tillgångar. Implementering av åtkomstkontrollsystem, utförande av bakgrundskontroller för personal och användning av övervakningskameror för att övervaka misstänkta aktiviteter.
Slutligen handlar säkerhet om att förhindra oavsiktlig skada, medan säkerhet handlar om att förhindra avsiktlig skada. Båda är avgörande för det övergripande skyddet av individer och tillgångar, särskilt i högriskmiljöer som sjöfartsindustrin. Vi kan då säga att säkerhet hänvisar till interna hot, medan säkerhet hänvisar till externa hot. Interna hot kan hanteras genom vårt eget beteende och till exempel utbildning. Externa hot kan vi bara förbereda oss för.
I takt med att sjöfartsindustrin i allt högre grad anammar autonoma system är robusta cybersäkerhetsåtgärder avgörande för att skydda mot framväxande hot, säkerställa säker drift och upprätthålla integriteten i sjöfartsverksamheten. Detta kräver en proaktiv strategi, kontinuerlig övervakning och samarbete inom hela branschen. Övergången till växande autonoma system kan till och med minska cybersäkerhetsriskerna, eftersom de mänskliga interaktionerna som medvetet främjar risker blir mindre.