Kapitel 8 - Teori

3. Säkra nästa generations teknologier

Maritima autonoma system medför olika säkerhetsutmaningar för sina operatörer. Om fartygets eller dess vitala systems säkerhet äventyras, sänks säkerhetsnivån förr eller senare. Alla kommersiella fartyg förväntas upprätthålla driftsäkerhet under alla förutsebara förhållanden, och autonoma fartyg är inget undantag från denna filosofi. Det är allmänt känt att införandet av autonoma system är gynnsamt eftersom, som antagits, autonoma system ökar säkerheten. Om säkerheten verkligen ökar, är driftssäkerheten villkorad av kommersiell framgång.

Autonoma system ombord, eller ens det autonoma fartyget, bör inte skilja sig från konventionella fartygssystem vad gäller cybersäkerhet. De rådande riskerna är i stort sett desamma, men avsaknaden av mänskliga aktörer i det operativa arbetet flyttar mycket av riskhanteringsansvaret över på systemdesignernas axlar. Med autonoma system fattas många beslut som dikterar operativ säkerhet i systemdesignfasen.

Riskerna med att använda den senaste tekniken i kritiska sjösäkerhetsoperationer ligger i den låga nivån av praktisk erfarenhet. Modellering och praktisk testning av system behövs utan tvekan, men systemens komplexitet kräver ett systemteoretiskt tillvägagångssätt, där man förstår att ett system kan misslyckas även om alla dess individuella komponenter gör exakt vad de är utformade för att göra. Det handlar om kontextualitet. Ju mer komplext systemet är, desto fler möjliga sammanhang finns det när exempelvis miljöförhållanden förändras. Varje komponent i systemet agerar baserat på den rådande situationen, vilket resulterar i ett scenario som dikterar åtgärden från en komponent bredvid den, och återigen skickar en order att reagera på en aktiv komponent i systemet. Slutligen är antalet möjliga utfall nästan obegränsat. Oavsett hur väl systemet är utformat kan en korrekt åtgärd från en komponent i en komplex miljö leda till katastrofala resultat.

Figur 22: Autonoma brokontrollsystem

(Lahtinnen, 2024)

I illustrationen ovan indikerar varje vit ruta ett datameddelande som färdas inom ett system. Samtidigt representerar varje vit ruta ett cybersäkerhetshot när data överförs mellan komponenter. Avsiktlig GPS-störning diskuteras nu flitigt. Denna utmaning är ett exempel på en situation där vi inte kan ta bort grundorsaken till faran. Vi kan bara öka redundansen och se till att vi blir medvetna om problemet så snart det uppstår. Detta är också ett ämne med samma allvar i autonoma och konventionella fartyg.