Kapitel 3 - Teori

3. Vanliga cyberattacker

Definition av rekognoseringsattacker

Spaningsattacker innebär att man samlar in information om ett målsystem för att identifiera sårbarheter som senare kan utnyttjas (Easttom, 2018). Inom sjöfartsindustrin riktar sig sådana attacker ofta mot system som automatiska identifieringssystem (AIS) och integrerade bryggsystem (IBS).

Tekniker som används vid rekognosering

  1. IP-adressmappning: Hotaktörer använder verktyg som nslookup och whois för att upptäcka IP-intervallen för rederier.
  2. Ping-svep: Verktyg som fping skannade systematiskt IP-adresser för att identifiera aktiva system på fartyg.
  3. Portskanning: Angripare använder skanningsverktyg för att identifiera öppna portar och riktar in sig på specifika tjänster som körs på system ombord på fartyg.

Exempelattack

  • Incident: En spaningsattack 2019 som rapporterades i MCAD riktade sig mot ett rederis IT-infrastruktur. Angriparna kartlade företagets offentliga IP-adresser, vilket så småningom ledde till en ransomware-attack mot dess lasthanteringssystem.
  • Åtgärder: Implementera brandväggar för att begränsa synligheten för offentliga IP-adresser och använd intrångsdetekteringssystem för att övervaka misstänkta skanningsaktiviteter.
Åtkomstattacker i maritima operationer

Åtkomstattacker utnyttjar systemsårbarheter för att få obehörig åtkomst till känsliga data eller operationer (Chapple & Seidl, 2021). Dessa attacker är särskilt kritiska för sjöfart, eftersom de kan äventyra navigering, lasthantering eller framdrivningssystem.

Typer av åtkomstattacker

Lösenordsattacker: Utnyttja svaga lösenord eller återanvändning av inloggningsuppgifter. Bruteforce-metoder kan rikta in sig på besättningskonton i fartygsnätverk eller administrativa inloggningsuppgifter för hamnens IT-system.

Exempel: År 2018 använde en MCAD-registrerad attack brute-force-tekniker för att kompromettera ett fartygs Wi-Fi-nätverk, vilket möjliggjorde åtkomst till känsliga besättnings- och passageraruppgifter.

Utnyttjande av förtroende: Angripare utnyttjar betrodda relationer mellan system. Angripare kan kompromettera ett mindre säkert hamnnätverk för att växla till mer känsliga fartygssystem. Till exempel kan ett komprometterat terminalsystem användas för att infiltrera fartygets programvara för lasthantering.

Exempel: En angripare komprometterade en hamns IT-system år 2021 och utnyttjade förtroendeförhållandet för att få åtkomst till fartygsnavigationssystem som var dockade i hamnen.

Omdirigering av hamnar: Omdirigerar trafik genom ett komprometterat system för att maskera attacker. Hotaktörer kan använda komprometterade landbaserade system som en utgångspunkt för att attackera fartyg. De kan till exempel utnyttja ett osäkrat fjärråtkomstprotokoll för att penetrera navigationssystem ombord.

Exempel: Användning av SSH på en komprometterad landstation för att komma åt fartygets kontroller oupptäckt.

Man-in-the-Middle (MitM)-attacker: Avlyssna och ändra kommunikation.

Exempel: År 2020 avlyssnade angripare AIS-kommunikation, vilket gav falska positionsdata och ledde till nära-krock-scenarier.

Denial of Service-attacker

Denial of Service (DoS) -attacker inom sjöfarten stör kommunikationen mellan system ombord, hamnverksamhet och landbaserade anläggningar. DoS-attacker syftar till att överbelasta ett system och göra det otillgängligt för legitima användare (Kizza, 2020). Inom sjöfartsbranschen kan DoS-attacker störa fartygens verksamhet, inklusive navigering och kommunikation. Till exempel kan en DoS-attack inaktivera ECDIS, vilket gör att ett fartyg inte kan navigera säkert i överbelastade vatten.

DoS-attacker kan också användas för att överbelasta hamnlogistikplattformar genom att förbruka deras resurser. Detta kan försena fartygs förtöjningsscheman, störa lastnings-/lossningsoperationer och skapa kaskadeffekter på global sjöfart.

För att minska sådana risker är det avgörande för sjöfartsorganisationer att upprätthålla uppdaterade cybersäkerhetsförsvar, implementera nätverkssegmentering och genomföra regelbundna sårbarhetsbedömningar av alla IT- och OT-system.

Distribuerade överbelastningsattacker (DDoS)

En DDoS-attack är särskilt skadlig inom sjöfartssektorn, eftersom den utnyttjar botnät i komprometterade system för att rikta in sig på maritim infrastruktur. Till exempel kan en hotaktör använda ett botnät för att översvämma ett rederis nätverk, vilket lamslår kommunikationen mellan fartyg och huvudkontor under kritiska operationer. I maritima sammanhang kan detta förlama en hamns logistik eller störa ett fartygs kommunikationssystem.

Exempel: En DDoS-attack från 2019 som registrerades i MCAD riktade sig mot ett hamnhanteringssystem, vilket ledde till ett fullständigt stopp av lastlastningsoperationer i 12 timmar.

Begränsning: Implementera lastbalanserare för att distribuera trafik och använd molnbaserade DDoS-skyddstjänster för att minska storskaliga attacker.

Att förstå naturen och effekterna av cyberhot är avgörande för sjöfartspersonal. Skadlig programvara, spaningsattacker, åtkomstintrång och DoS-attacker innebär alla unika utmaningar för fartygs- och hamnverksamhet. Att införliva proaktiva cybersäkerhetsåtgärder, såsom regelbundna uppdateringar, kryptering och starka åtkomstkontroller, kan effektivt minska dessa risker. Verkliga incidenter från Maritime Cyber Attack Database betonar vikten av vaksamhet och beredskap för att skydda maritima system.