Identifiering av cyberhot och sårbarheter
8. Fallstudie: NotPetya-skadlig programvara
År 2017 attackerades Maersk av den skadliga programvaran NotPetya. NotPetya kombinerade två kraftfulla och virulenta hackverktyg: EternalBlue, som stals från den amerikanska nationella säkerhetsbyrån (NSA) år 2017, och Mimikatz, som skapades av en fransk forskare år 2011.
EternalBlue var en produkt från National Security Agency (NSA), USA:s signal- och kommunikationsunderrättelsetjänst, för att hitta en sårbarhet i Windows operativsystem. NSA hittade sårbarheten i form av en bugg i Server Message Block version 1 (SMBv1), ett kommunikationsprotokoll för delad åtkomst mellan nätverksenheter. Myndigheten utnyttjade denna bugg för att exekvera godtycklig kod på Windows-enheter. I fem år fattade NSA beslutet att hålla detta utnyttjande, kallat EternalBlue, för sig självt. I april hackades NSA och EternalBlue läckte ut, men systemadministratörer och cyberförsvarare låg efter med att bygga försvar. Microsoft släppte en patch för nyare Windows operativsystem i förväg. Men äldre operativsystem fick patchar först efter läckan, och även äldre versioner av Windows fick ingen patch.
Liksom EternalBlue var Mimikatz ett verktyg som ursprungligen skapades för andra ändamål. En fransk programmerare vid namn Benjamin Delpy hade utvecklat det som ett koncepttest för att visa att Windows-lösenord kunde hämtas från systemminnet, vilket gav angripare möjlighet att upprepade gånger komma åt en komprometterad enhet. WDigest, en funktion som gjorde det lättare för institutionella användare att hålla sig inloggade, var akilleshälen i Windows-lösenordssäkerheten. Tyvärr tvingades Delpy att avslöja Mimikatz-koden och plötsligt blev Mimikatz ett standardverktyg för hackare.
Med Mimikatz och EternalBlue kombinerade till NotPetya behövde angriparna bara plantera skadlig kod och låta den spridas. Ingångspunkten till systemet för NotPetya skulle vara Intellect Service, ett lokalt ukrainskt mjukvaruföretag. Deras produkt, MEDoc, användes för att betala skatter av cirka 1 miljon företag verksamma i Ukraina, eller 80 % av de ukrainska företagen. Angriparna ska ha stulit en anställds lösenord och utnyttjat en server som inte hade uppdaterats på fyra år. Väl inne i Intellect Services system höjde de användarens behörighet till administratör och skrev sedan flera bakdörrar till företagets mjukvaruuppdateringar. Efter att ha lyckats dirigera kunder till de modifierade uppdateringarna använde angriparna bakdörrarna för att sprida sin skadliga kod till organisationer som hade installerat MEDoc på sina egna maskiner.
MEDoc installerades också på en Maersk-dator i Ukraina som hade "föråldrade" operativsystem som inte längre stöddes av Microsoft. När just denna Maersk-dator infekterades av NotPetya, lamslog NotPetya Maersks system på kontor och i hamnar över hela världen på några minuter. Innan Maersks IT-personal kunde koordinera ett försvar stängdes datorerna av nästan samtidigt. Ett meddelande från NotPetya som krävde betalning i utbyte mot att krypteringen av de infekterade filerna skulle tas bort antydde att det var en kriminell ransomware-attack. Attacken var dock i själva verket destruktiv. Informationen kunde aldrig hämtas när den väl hade påverkats.